Halvtid 2022 för Skandinavisk hindersport

Krönika av Anders Herlin

Mitt i sommaren  har vi redan haft vår höjdpunkt, Grand National meetinget på Strömsholm. Nu ser vi framåt till en fin sensommar och höstsäsong.

GN vanns av Her Him tränad av Ivana Porkatova som är sambo med Greg Wroblevsky. Greg började sin karriär som tränare i Sverige på 70/80 talet och har senare bedrivit en framgångsrik tränarrörelse med många ”raider” till kontinentala storlopp i bl a Italien, Polen, Tyskland från sin bas i nordvästtra Tjeckien. Och nu var det 3 gången för Greg/Irina att vinna GN  vi kan konstatera att en ”raider” vann men med en sympatisk och ödmjuk inställning till sporten.

Her Him startade sen i Bad Harzburgs See-Jagdrennen 20 juli men här stämde inte hoppningen alls. Istället fick Wutzelmann revanch för halkningsfallet i GN. Tolvåringen gör nog sin sista säsong då man i Tyskland har denna åldergräns för sina galoppörer. Wutzelmann segrade dessutom i den andra See-Jagdrennen i Bad Harzburg, vilket gjorde honom till See-König för den populära hästen. Den tyska hinderscenen kämpar på med endast 8 utskriva hinderlöp + en Bumper som avreds i Bremen i april. Denna nedåtgående trend måste vändas. Framför allt Bad Harzburg och Quackenbruck lever högt på sina publikt attraktiva hinderlöp, Speciellt de med vattenpassager. Fina hinderbanor finns i Mannheim, Krefeld, Hamburg, m. fl. Säsongens sista hinderlöp är utskriven i Honzrat och går på en sandbana. Vi får hoppas på en viss återställning av hindersporten i Tyskland efter Covidrestriktionerna. Sporten lever ju trots allt i flera grannländer och tävlingsutbyte stimulerar.

Lars-Åke Enström siktade högt med Three is Company som startade i en trial-löpning i Pardubice i lördags. Kim Stern skulle ridit men han fick en uppsittning i en häcklöpning först på dan, men som slutade i en avfallning och en skadad hand. Istället red Rostislav Benš. Three is Company gjorde till att börja med en mycket fin insats med smidig hoppning och var bland de 4-8 första i fältet men han mattades efterhand och kunde inte hänga med sista 1000 m och troligen pullades han upp. Den långa resan där han inte åt nåt vidare och kanske ovanan vid de långa sträckorna på regntung på bar mark tog nog musten ur honom.

Om en och en halv vecka (17 augusti) är det dags för Gyllene Hästen och Calvados memorial. Det ser vi fram emot! Mer om detta i nästa krönika.

Ad notam: för att få mer liv i hindersportens egen hemsida: galoppen.se har jag nu börjat skriva krönikor med mer eller mindre regelbundenhet!

Dela detta inlägg